UN POCO... español?

Snorklingstjej chillar i kristallvatten.

Efter snorkling traffade vi antligen var fina Martin Wallen!


En kvall lagade en mexikans man mexikansk middag at oss pa vart hostel i Playa del Carmen.

Under en kvall med Martin kom en gubbe och satte pa oss vackra sombreros. Svennebanan? Javisst!

Piny vaskar tequila i Mexico. Check!

Traffade Brasiliens tennisprofs ocksa.

Episk soluppgang.

Matlagning med var amerikanske van Colin.

Pa vag tillbaka nagonstans.

Sandra blev anlitad frisor av Victor. Ovantat resultat!

Mexikanska Tortas. Hjarta.

Piny myser med ny van och sin nykopta sombrero.

Den klassiska frukosten: Huevos con champinones y queso.

Grillkvall med Sarah och CO.

Daniel skriker ¿Porqueee? nar vi lamnar Playa del Carmen.

Nu har ni fatt en bildbomb fran Mexico. Bilderna far tala for sig sjalva. Den 12 december drog vi till Belize City som kanske ar den minst najsiga staden nagonsin. Vi som trodde att Jamaica skulle kannas otryggt, men det har tog verkligen priset. Vi fick akta ryggen var vi an gick, trots att vi gick pa the main road. Bodde pa ett Guest House som vi trodde var jattefint, men som vi insag lurade oss pa pengar. Tjingpling pa det! Illa kvickt tog vi oss darifran tidigt pa tisdag morgon mot Flores, Guatemala. Typ 8 timmars bussfard med massor av pass- och migrationskontroller. Vi gick i ingemansland ocksa. Coolt.

Val framme pa vart hostel "Los Amigos" mottes vi av en fin liten guatemalisk stad med kullersten och solnedgang. Perfekt for brollopsresan!! Vart hostel var to good to be true. Ett litet hippiehak med gitarrspelande rastatjejer, fargglada hangmattor och billig GOD mat. 35 kronor per natt. Dagen efter ringde alarmet klockan 4. 4.30 blev vi hamtade i en van som tog oss till Tikal - den storsta av de aldre staderna fran den forna mayakulturen. Mottes av morgondimma och en stor djungel fylld av ovanliga apor, hariga spindlar och faglar. Dar fanns aven cirka 4000 utgravda byggnadsverk varav de aldsta ar daterade till den 400 f. Kr. Sandra var i himlen och Angelika gjorde allt for att kanna detsamma. Dock hade djungelfebern och vatskebristen tagit all hennes energi sa efter halva aventyret blev hon foljd tillbaka till var buss. Medan hon lag och vilade besteg Sandra dem tva storsta ruinerna!! 60 och 70 meter hoga. Svettig tjej.

Flores var jattevackert men vi bestamde senare samma dag (nar Angelika piggnat till) att gora engelskmannen Pete sallskap till Lanquin morgonen (den 16 december) darpa. Lanquin var en annu mindre stad omfangad av gigantiska berg. Hamnade pa ett hostel som lag precis vid en flod. Bodde i hydda och motte vara livs forsta kackelackor. Trots denna traumatiska incident gillade vi stallet som hade stor italiensk buffe for nastan inga pengar. Morgonen efter det var det dags for aventyr 2 i detta fantastiska land. Det var en guppig bussfard men tillslut  var i framme vid Semuc Champey - en flod med sju naturliga pooler. Innan det spenderade vi 1,5 timme inne i en grotta med ett varsit stearinljus. Finns sakerligen bilder om ni googlar. Sen akte vi gummiring ner for en annan flod med strommar fran ett vattenfall. Askul! Precis innan vi ska bestiga ett berg sa inser Sandra att hennes kropp sager ifran. Benen vek sig och det var bara att lyssna och ga och lagga sig medan Angelika lekte tillsammans med dem andra.

Och vi vet.. Vi MASTE blir battre pa att dricka vatten. Pete skrattade at oss. Fullt forstaligt. Men man lar sig antar vi. Hoppas vi, for vatskebrist ar absolut inte en lattsam stund i ens liv. Speciellt inte nar kroppen borjar spotta ut allt pa olika satt. Fy fan. Samma kvall, lordag, kande vi oss klara med Lanquin och packade ater igen vara stora vaskor for att ta nasta morgonbuss till Antigua - den gamla koloniala staden. Sandra madde fortfarande pyton men overlevde som tur var.

Sa nu ar vi har, mandag den 20 december, och det ar Angelikas 20arsdag. Hon firades redan vid tolvslaget med butt rub och Gin & Tonic och en halv Mezcal. Sandra kunde dock inte narvara pagrund av fortfarande sjukdom. Pa morgonen sjong vi pa bade engelska och svenska. Angelika skrattade hogt och vara fagra stammor. Piny var aven deltagande. Men snygg var hon. Snygg och 20 ar.  Dagen har bestatt av promenad igenom manga marknader som fick Sandra att tanka pa Nicaragua. Investerade i fina silverringar och hade vart forsta riktiga, fullt forstaliga samtal med en guatemalisk man. Pa spanska!! Stolta. Kopte vattentat klocka ocksa. For att sammanfatta vart forsta intryck av denna stad: jattevacker, korta manniskor (vi ar i manga stunder LANGST av alla), underbara farger, kullersten, kolonial arkitektur, vulkaner, hoga berg, brownies, kvinnliga traditionella klader. For att ga pa magkansla kanns det som ett land vi kommer att alska.

Ikvall blir det fiesta med Pete, tyska tjejen och dem fina australienarna. Men forst fodelsedagsmiddag pa nagot mysigt hak. Vi planerar aven att fira jul har och hoppas starkt pa att traffa nagon mysig tant som vill bjuda in oss pa familiar julafton. Vore en drom.

Manga kramar fran oss. Vi hors imorgon. Promise. Mer bilder kommer da.

Un poco... compleaños
/Sandra y Angelika

P.S. Nu maste ni vara glada for vi har seriost spenderat tre timmar for det har. Puss!