UN POCO... español?

Tjena gollizar. Nu ska ni, efter mycket patryckningar fran hogre makter, fa ta del av vart liv har med brassarna. Vi borjar med Rio. Rio de Janeiro.



Forsta kvallen i  360 kvm stora lya.

Ah titta har vad man kan hitta i frysen!


I den stora bokhyllan i korridoren fanns det bocker pa vara skandinaviska sprak. Vi hittade en riktigt bra en pa finska.

Vart sovrum.

Vart badrum! Observera Sandras roda necessar pa kroken bredvid  toaletten. Angelika informerar - det forsta Sandra gor nar vi kommer till ett nytt boende ar att snoka ratt pa en krok att hanga sin roda javel pa. Det ar val allt en fin ritual.

Varldens basta Gudrun, var norska van. (Ja, det regnade en del i Rio - sa ja, nu behover vi inte prata om det mer)

Vi valde definitivt fel sida av tunnelbanestationen.

Eftersom att alla omkring oss var sa karnevaliga och spexXiga sa kande vi oss manade att folja strommen.

Denna flock av lila gubbar (apor?) forfoljde oss pa tunnelbanan och vidare ut pa gatan en kvall. Obehagligt?

Rumpa? Vi orkar inte ens kommentera det utan hoppas att ni sjalva forstar allt det politiskt inkorrekta i denna bild.

Korv pa pinne? Nagon?

Sandra skaffade pojkvan.


Aven denna bild lamnas utan kommentarer. Rumpor?

Okej, det kanske bara ar vi som tycker det har ar roligt. Men ar det inte jatteroligt? En massa gamla fina utsmyckade damer pa en truck med hog musik (likt oss nar vi tar studenten, utan olsprutandet dock). Kungliga vinkningar drog de sig till med ocksa. Dessutom ar faktumet att dessa damer inte helt omojligt kommer att vara vi i framtiden ganska skoj ocksa. Fran vanster - En mycket brun och kortharig Sandra med silverpaljettklanning och ett oslagbart leende. Darefter Angelika sittande bortvand, aven hon med en kortare (och graare) frisyr, lite halvt generad over situationen med en kladsam gul liten blomkrans kring halsen. Var allas DIVA, Alexandra Palm Politidis med illrott permanentat har, fjaderboa och ett hogburet huvud. Och langst bak, till hoger, star Amanda som fatt ta over fotografrollen da Sandra blivit tilldelad adelstitel och numera vinkar till folkmassorna lite forhojd over alla andra.

En dag drog vi till en av Rios stora stoltheter... CRISTO REDENTOR! Eller Christ the Redeemer som man sager pa engelska. Helt enkelt den apstora Jesusstatyn som fralser staden. Ni vet vad vi menar.

Vi lyckades dock tajma in en riktigt gra dag. Killi-kill!

Och sa lite karlek ocksa. Saklart.

Okej. Ta en liten titt langst till vanster. Tydligen har tjocka manniskor aven nu fortur att sitta ner pa bussen. (Det roligaste av allt ar att VI satte oss pa den har platsen...)

Um pocinho da.. (vi kan inte sa mycket pa portuguiska men vi slanger val till med ett) festa.
/Sandra y Angelika

P.S. Brasilien e fan ett av varldens basta lander! D.S.

Rumpan tillhor en av alla dessa hatt-tanter.


Imorse vaknade vi efter en hemsk hemsk natt. Iskall. Iskall dusch pa det med. Kul kombo. Men nar vi sag att solen faktiskt var pa vag att befinna sig ovanfor oss tog vi oss ut i storstaden. Hamnade pa jobbig turistmarknad och insag i samma veva att vi formodligen drabbats av lite hojdsjuka. Kul. Vi trostade oss sjalva med glass.
Mumma. Sen sag man ut sahar:

Kul.

Men nu ar vi less pa kyla, regn, gra himmel och hoga hojder. Imorgon bitti sitter vi pa flyget till Sao Paolo, Brasilien (Antligen!!!). Sydamerikas storsta stad. Dar ska vi aka tunnelbana, dricka svindyra drinkar pa the Sky Bar (man maste tydligen gora det) och strosa langs Avenida Paulista. Jamforbart med New York eller annan valfri hipp storstad. Lite fattigare dock. Sen blir det Rio och karneval. Pa fredag borjar det. Asnajs.

Och helt plotsligt var det bara en manad kvar av detta aventyr. Sjukt. Men vi kan overtyga er om att den kommande manaden kommer att njutas rakt igenom. Storstad, karneval, surfing, samba, Capirinha och hela norra kusten med vita strander.

Hejsvej.



Un poco.. de hatt-tant

/Sandra y Angelika